Marknadsdag i en liten fransk by i Pyrenéerna

Jag älskar de franska lokala marknaderna, ju enklare och autentiska, desto bättre. Jag älskar torghandlarnas stolthet över sina produkter som är hämtade från deras egen gård med djuruppfödning eller grönsaksodling.
Här är allt i balans med naturen, allt är organiskt odlat och djuren lever ett fantastiskt liv på Pyrenéernas slätter innan dagen är inne för att bli mat till oss. Smaken på lammkotletten, nötbiffen eller ankfilén är makalös och kan bara skapas från djur som fått ett värdigt liv och ren föda.
Äggen som kommer direkt från hönsgården och är nästan varma smakar ljuvligt med en äggula gulare än ängsblommorna.
Här njuter jag av maten och naturen, det är så enkelt på något sätt att leva i total balans utan stress och snabbköps hets.
Jag vandrar sakta genom marknaden i min lilla stad vid Pyrenéernas kant. Männen och kvinnorna bakom diskarna hejar glatt då jag är en återkommande gäst och förmodligen den enda svenska personen här.
Vid ost disken möter jag ägarinnan som frågar mig hur min dag är och tar fram fårosten som jag bara älskar. Känslan av total samhörighet är fantastiskt och hon berättar för mig medan hon packar mina varor att hon snart ska bli mamma för första gången. Jag blir varm i hela kroppen och vi firar denna nyhet tillsammans medan människor passerar runt omkring oss.
Är så tacksam för att få vara här och skapa ett liv i samklang som den person jag är och få så mycket tillbaka från lokalbefolkningen med ärlig värme.
Mitt på marknaden står en liten skåpbil uppställd med vinprovning som utbud och byns invånare låter sig smakas av lokala viner innan deras shoppingtur fortsätter. Att klockan är före lunch spelar ingen roll, här lever människorna efter sig själva och gör det som känns njutbart.
Går vidare till fiskdisken som är fulladdad med färska läckerheter från Atlanten och jag kan inte låta bli att handla av havets godsaker.
Det blir musslor, ostron, räkor stora som min hand och lite andra skaldjur som läggs in en ispåse. Mannen som känner igen mig, berömmer min franska och lägger till att jag nu börjar få en riktigt bra sydväst dialekt också. Jag växer flera centimeter med den kommentaren och blir så glad i hjärtat då jag varje dag utmanar mig själv för att prata bättre på detta vackra men komplicerade språk.
Vi skrattar och jag tackar honom så mycket för hans fina komplimang och han svarar, med "mon plaisir madame" som betyder "med nöje madame". Fransmännens sätt att ge komplimanger är något jag uppskattar, då det är innerligt med en glimt i ögat utan att vara framfusig.
Min dag har bara börjat och dessa fantastiska människor har berikat den flera gånger om. Tar min lilla dragvagn och går vidare till blomhörnan där mannen bakom disken ler stort när jag kommer in.
Han börjar prata engelska med mig för första gången och jag berömmer honom för hans ordförråd. Han svarar att han gör sitt bästa och att jag alltid pratar franska och nu vill han ge tillbaka. Vi har träffats många gånger då jag älskar att köpa mina rosor och liljor hos honom, men idag börjar han prata med mig som om han vill lära känna mig och är nyfiken på mitt ursprung och hur jag hamnade i detta lilla hörn vid bergen.
Vilket underbart möte med skratt och utbyte av varandras kulturer medan han knyter ihop den mest underbara sommarbukett till mig med rosor och pioner som påminner mig om dofterna i Sverige i juni.
Jag går sakta tillbaka hem med en fullastad rullvagn och ett hjärta överfullt av tacksamhet, glädje. av allt det vackra jag har omkring mig i mitt nya land, Frankrike.
